Happy days

Huset ekar tomt efter att syster yster och gänget åkt mot Vimmerby. Vi har haft en riktigt härlig helg, som inleddes med en fredag som definitivt kommer förgylla mörka vinterkvällar i minnesbanken.

Sara och Kent var på väg till Halmstadssemester men stannade till på fredagsgrillning och just före dem anlände gänget från Stockholm. Vi började med att snicksnacka lite i köket, innan vi gick ner till bryggan och svalkade oss. Efter det hängde vi genom köksfönstret när jag och Eric lagade mat och de andra fick skugga sig på gräsmattan. Sa jag att jag älskar fönster vid arbetsbänken?

Trots att knotten försökte så gav vi oss inte förrän sent – Sara och Kent körde vidare i sommarnatten, vi andra slöt ögonen efter ännu en härlig sommardag. Jag lite extra glad över att äntligen ha plats att kunna bjuda in såna jag tycker om. Nästa år blir det sommarstuga igen – om vi inte bor på landet då…

Katt med katt

Spontanpicknick

Fönstersnack – sjukt bra!

Brygghäng!

Ola fann sig tillrätta i hängmattan

Körv

Även denna katt gillade trollen

Mina tjejer!

Tänk att kossor kan lockas med gräs fast de har hagen full

Fötter, fotboll och familj

Det är ingredienserna i den här dagen. Och allt är positivt, utom kanske fotbollen. Vad gäller fötterna så kom jag från sjukgymnasten med gladare nyheter än jag hade väntat. Det är bra att röra på sig (även om jag inte ska tokspringa just nu), cykling är jättebra och jag fick veta att jag kom in väldigt tidigt med min hälseneinflammation vilket bådar gott för läkningen. Dock ska jag ha i åtanke att det upp till ett år efteråt kan synas förändringar i vävnaden (vilket är likamed smärta) men om jag gör mina excentriska tåhävningar och stretching varje dag så talar forskningen till min fördel – då bör jag vara helt läkt inom 3 månader.

Efter mitt besök hos sjukgymnasten så packade vi ihop i Norrköping och åkte tillbaks till Stockholm igen – pappa bjöd spontant in till fotbollskväll och grillmiddag och eftersom vi ska åka tillsammans till Dalarna i morgon så kunde vi ju lika gärna ta en delsträcka i dag och fortsätta i morgon.

Just nu sitter jag på uteplatsen vid pappas hus – där jag bodde från jag var 4 tills jag var 21 år. Det är lekvänligt och fullt av minnen. Här hjulade jag i gräset, klättrade i träden och det var här jag tog farväl av mamma. Det ryms många minnen i det här huset. Det är så mysigt att vara här med min lilla familj och hänga med pappa och lillebror.

Tyvärr verkar kvällens happening – där Brasilien skulle briljera och gå till final – gå åt skogen. Min lillebror är halvbrasse och just nu väldigt besviken. Pappa iklädd Brasiliens tröja sitter mest och svär. Men i morgon åker vi till fjälls och njuter av ännu ett av mina smultronställen. Det lär läka ett och annat sår.

Jump!

Linnea lär sig basketens konst

Min lillebror går i mina fotspår – en är ju lite stolt!

Slam dunk!

Det finns hopp även för Brasilien – Gabriel har lovat att spela för dem om några år…

Linnea kan också tänka sig att ställa upp

Om hon får gunga lite först

Vi laddade med kolhydrater inför matchen…

…men trots pappas moraliska stöd verkar det inte funka riktigt…5-0 efter 30 minuter är osannolikt

Celebration

När det känns lite jobbigt att bli äldre än vad jag känner mig som – för det händer då och då – så försöker jag tänka på fördelarna med att fylla år. Som t.ex att jag får anledning att dra ihop familj och kompisar. Och som att jag faktiskt får bli äldre, vilket ju är bra mycket bättre än alternativet. På tisdag, när det smäller på riktigt, ska jag välkomna den nya årsringen istället för att oja mig över kråksparkarna.

Det blev en härlig helg, lugn och opretentiös, precis som jag behövde. Det blev familjelunch, inklusive två roliga hundar som syrrans familj vaktade åt en kompis. Sen en kväll med drinkar, reunion och skitfina kompisar. Som om inte det var nog hade Eric bokat en söndagsbrunch på ett av mina absoluta favvoställen i Stockholm – Fotografiska.
Kameran var såklart med mig och här är lite för många bilder från helgen…

Eric var hemlig med destinationen…

…Fotografiska!

Gott!

Jättegott!

..och så dagens beroendeframkallande: Omelett med tryffel, sparris och parmesan..heavenly!

Så sjukt glad och tacksam för en helg som var som plåster för själen – och för att jag har världens bästa familj, sambo och kompisar.

Lyckobubblande inlägg

Såna här dagar alltså. Det riktigt spritter i själen att jag får hänga med såna som är på riktigt, att solen värmer och att vi gör precis det som faller oss in. Hittills idag har det inneburit en promenad, årets första utelunch, ett klipp för Linnea, och nu är vi hemma och packar om för häng i parken – med grill, lek och champagne i solen. Och givetvis en kamera.

Detaljprakt

Total blomstershow längs promenaden

Ett sånt här hus på landet va?

Vitsippehav

En burgare på nära gårdskött på nya Lingonfabriken fick bli årets första utekrubb. Mums!

Korkskruven Linnea med rakt hår – cool förvandling!