Jag har faktiskt länge tänkt testa Bikram Yoga, sedan jag läste någon artikel om Madonnas superträning för en massa år sedan. Det lät spännande med träning i 40-gradig värme och det var ju bara att slänga ett getöga på henne för att se att det gav resultat*.
Sisådär 7 år senare hade jag alltså sugit klart på den karamellen och kommit till beslut. Jag skulle haka på Erika** med kollegor och dra av den där premiären.
I efterhand har jag förstått att det var bra att det var mitt första pass som förlades på Perfection, eftersom jag inte hade några som helst referensramar för hur kringarrangemanget skall se ut. Dock slog det mig att de två salarna proppfulla med svettiga människor, kombinerat med en salig blandning av nybörjare och rutinerade utövare, kanske inte var det mest optimerade upplägget med tanke på den enda lilla instruktören. Och det enda jättepyttelilla ”omklädningsrummet” som erbjöds och den ännu mindre toaletten med en jätteliten snutt toapapper kvar och ett gäng kissnödiga tjejer på kö strax innan passet drog igång.
Nåja. Om jag skalar bort allt utom själva träningen så var det en rätt mäktig upplevelse. Jag kände snabbt följande saker:
1. Jag behööööver detta…
2. …min faiblesse för när rörlighetsträning, balansakter och styrketräning gifter sig har hittat sitt ultimata utlopp.
Det var tufft och krävande, vilket jag gillar. Samtidigt rogivande och krävde extremt kroppsfokus (på det inre planet alltså, inte det ytliga) och närvaro, för att inte tala om balans.
När jag och Erika cyklade hemåt i den tropiska sommarkvällen (och lämnade ett doftspår av nysvettad yogamatta bakom oss förmodligen) var det med total uppriktighet jag meddelade att jag verkligen gillade övningarna. Ett träningspass jag fortfarande reflekterar över, ett dygn senare. Det är ett bra betyg.
För att gå in på själva övningarna så var det några som lite tydligare än andra gav mig hintar om vad jag försummat i mitt nuvarande träningsupplägg. Typ stretch och rörlighet. Efter första omgången av övning 22 blev jag helt yr och fick blodtrycksfall. I övning 19 trodde jag ryggen skulle gå av, men pressade på ändå. I övning 17 skulle man, med handflatorna nedåt, lägga hela armen under kroppen och därefter lyfta båda benen. Efter det kunde jag inte räta ut högerarmen på en kvart (här kunde det ha lönat sig med en mer närvarande instruktör som kunde ha tipsat om hur man inte böjer armbågen bakåt på kuppen).
..och så blev det bara svart... (bild lånad från sirapsisters.com)
I övrigt har jag lite svårt för vad Erika kallade ”sektkänsla”. Ni vet det där när alla på fullt allvar rabblar japanska (?) termer, andas djuriskt högt och blänger argt när man ligger med huvudet åt fel håll. Men jag antar att man kommer in i det efter ett tag.
Sammantaget: denna träning vill jag absolut föra in i mitt liv på en regelbunden basis. Jag behöver kombinationen av rörlighet, balans och styrka mycket mer. Att helt och hållet släppa tankar på världen utanför och bara ha sådant totalt fokus på kroppen är något jag verkligen gillar.
Men, för det finns ett men..Det är inte gratis. 190+40 spänn för träning och ”lån” av handduk/matta. Och då var det en provträning.
Just nu överväger jag allvarligt om det inte kan funka att stänga badrumsdörren bakom mig, dra på dusch, tvättmaskin, torktumlare och hårfön samtidigt och lägga ut yogamattan (som jag ska köpa).
Vad tror ni? Om jag bjuder in ett gäng av er så kan vi ju verkligen återskapa Perfections upplägg helt och hållet?
* nu är inte Madonna min kroppsliga målbild, rätt långt ifrån. Men att hon är sjukt tajt, stark och rörlig, det måste man ge henne.
** inser att det nog snart är dags för mig att dra med fröken Erika på något istället för tvärtom.
piggochduktig.wordpress.com 