One giant leap

Jag ligger inte i koma. Jag har inte idétorka. Men det är så att jag, som tidigare nämnt, tagit in på nya avtagsvägar i sommar. Av skäl som jag snartsnartsnart kan visa så har jag inte kunnat lägga tid här, utan lagt krutet på andra saker.

En av dem är att avveckla mig själv. Himla lustig (och oväntat härlig) syssla. Det måste vara lite som att planera sitt eftermäle. ”Så här ska ni göra när jag är borta”, ”så här brukar alltid jag göra – gör så om ni vill eller förädla”. ”Här är mina saker, ni får dem och får göra precis vad ni vill med dem – slit dem med hälsan”.

Jag ska alltså sluta på mitt jobb. Helt och hållet alltså, inte gå ner i tid eller vara tjänstledig eller så. Jag har sagt upp mig helt enkelt. Och i morgon är det en vecka tills jag vinkar adjö till tidernas resa.

Nåväl. Den mest frekvent återkommande frågan jag fått från kollegor de senaste veckorna är givetvis vad jag ska göra istället. Och det är då jag blir alldeles pirrig i magen och nästan spricker av skräckblandad förtjusning.

Jag har två parallella vägar framför mig nämligen. En person jag pratade med häromdagen nämnde något om saker man gör för hjärtat och saker man gör för brödfödan. Det ringar lite in hur min höst är tänkt att se ut, men med brasklappen att brödfödan i det här fallet känns precis lika rolig som hjärtebiten.

Vad är då ”brödfödan”? Jo, jag har startat ett eget företag. Och jag, som svurit och våndats över konsultlivet i omgångar, är numera egenföretagare i konsultbranschen. Jag kommer jobba halvtid med marknadsföring, digital strategi och varumärkesutveckling för en riktigt härlig kund kommande månader.

Den andra halvan – den som är helt och hållet drömbaserad och som mest kommer äta brödfödan – ska ägnas åt ett koncept jag umgåtts med länge i maggropen. Det är just nu i en finputsningsfas och jag ser fram emot att dela det här inom kort och jag hoppas så himla mycket att ni som tittar in här också kommer gilla den grejen.

Men – de närmsta dagarna ska jag ta en lång radda farväl, leverera några projekt och rensa min inkorg (hilfe…..!).

I’ll be right back!

 

Just nu på Kungsholmen – lycklig

Jag är så glad och stolt. Jag struntar i om det låter fånigt, men jag sitter här i mitt kök, mör och nystretchad och med lite eftersvettning. Jag har sprungit en mil och lite till! Jag hade det som ett hemligt mål med dagens löpning, att jag skulle testa om jag klarade en mil. Jag har kanske underdrivit min fysiska form, men mentalt har jag liksom börjat sluta se mig som en löpare. Efter idag lever hoppet om en sommar med massa löparglädje.

Det var tungt och det gick inte i rekordfart, men Hagaparken var vacker, solen sken och det gick mycket bättre än väntat. Eric var hare och förstående medlöpare – jag hade bestämt mig för en kravlös runda, och han hängde med i mitt tempo, fast han egentligen är en gasell by nature.

Tillsammans med en lugn helgfrukost blev det en mycket bra start på lördagen. I morgon väntar intervaller och jag förbereder mig med mental lördagsträning på IKEA. Grejar man det grejar man allt.

En taggad before-selfie!

Norra Station – det har hänt grejer sen jag bodde här i krokarna!

after-selfie. I made it!

 

Balans, det har ingen skrivit om va?

Eller ja, kanske några. Kanske också jag från tid till annan! Men jag återkommer ju ständigt till hur jäkla viktigt det är ändå – att ge sig själv chansen att hålla balansen.
Jag kan gärna jobba intensivt – jag får ofta stoppa mig själv (eller bli stoppad) för att något är så kul att jag bara kör på. Problemet uppstår ju när det går för lång tid till både den fysiska, och framförallt den mentala balansen.

Idag var en sån dag där vi körde järnet – jag var på jobbet kl 8 och gick därifrån strax efter kl 21. Och, eftersom jag har en ganska obokad dag i morgon så tänker jag kompensera på direkten. Jag ska sova till kl 8, köra en kvart cardio killer följt av ett stretchpass på till favvomusik på vardagsrumsgolvet, innan jag duschar och äter frukost i lugn och ro. Kanske tar jag också en promenad till jobbet, beroende på vad klockan blir.

Helt plötsligt känns inte den här dagen alls så betungande som om jag hade haft ett morgonmöte att hasta upp till i morgon. Jag känner mig inte lika trött och mör som jag brukar göra annars efter en lååååång dag. Och vet ni – jag har faktiskt själv sett till att det inte är så. Jag har sett till att jag ska ha en fri morgon och unna mig att ta den, trots att jag har massor jag skulle kunna göra. Jag tror nämligen inte att jag gör ”massor” lika bra och lika snabbt om jag inte mår toppen i knoppen och kroppen. Tänk vad en kan lära sig ändå.

Nu kan man ju inte alltid styra det där, men ofta går det faktiskt med lite framförhållning. Och jag tror forskningen om stress som jag tipsade om här hänger ihop med det – när jag känner mig låst i en oändlig räcka möten och deadlines utan synlig paus, det är då stressen tär på mig. När jag har lika mycket eller kanske mer att göra, men med små luckor av ställtid och andningspauser – då är det mest bara stimulerande.

Så, nu har jag skrivit om balans – igen. För det förtjänar banne mig att repeteras, för mig och för många andra, igen och igen. Och igen.

@yoga_girl kan det där med balans… Klicka på bilden för mer inspiration

 

Move that back!

Det är kul att kika tillbaks här i bloggen ibland. Jag hastar alltid framåt, men varför samla ett arkiv om det inte används då och då, för inspiration och kanske lite nostalgi?

Blev till exempel rätt motiverad av vad jag skrev om i augusti 2011. Jag bikramyogade och började känna mig mjuk och rörlig (det och så var det sommar och skönt ute). Jag är långt därifrån nu och även om jag faktiskt inte ser mig själv som gammal, så börjar det ändå straffa sig mer och snabbare när någon del försakas lite för länge.

Dags för en yoga-insats. En träningsform jag är mer och mer sugen på och mindre och mindre blyg inför. Jag har ett bra friskvårdsbidrag, så jag tänker att det ska få jobba nu. Precis som mina lätt fastvuxna leder.

Frågan är vem/vilka som ska få mina pengar, tillsammans med utmaningen att stretcha igång det här trevliga järnspettet i sina bästa år?

Målbild för sommaren. Både posen och omgivningen tack!

Svaren på alla dina frågor Jeanna

Fick en liten utmaning av hon med svettiga träningstajts och blev lite bloggnostalgisk. Har inte sett de här valsa runt på länge, så här kommer mina svar. To whom it may concern.
Det var mycket roligare än att packa för värme utan särskilt många sommarplagg så jag tackar och bockar!

1. Om du skulle vara ett djur för en dag, vilket djur skulle du vara och hur skulle du spendera din dag?

Fågel, fisk (eller mittemellan?) eftersom jag inte kan bestämma mig för om jag skulle flyga en hel dag eller vara en del av undervattensvärlden en hel dag. Något av det vore nog för att förgylla en livstid.

2. Om du fick vara världsbäst i en sport, vilken sport? Och varför?

Gymnastik tror jag. För att de kan göra så fantastiska saker med sina kroppar. Och för att jag just nu drömmer om att åtminstone få ner handflatorna i golvet med raka ben. Det är lite top of mind så att säga.

3. Vad är det absolut mest osexiga egenskapen du kan tänka dig hos en annan individ?

Missunnsamhet tror jag. Trångsynthet. Och likgiltighet. I den ordningen.

4. Om du bara fick bära en färg för resten av ditt liv (kläder, accessoarer m.m), vilken färg hade du valt?

Svart för enkelhetens skull. Mossgrönt om ögonen får välja.

5. Föreställ dig ett parallellt universum och att du möter dig själv för 10 år sedan, vad hade du sagt till dig själv?

Run Forest!! Nerå. Men jag hade nog givit ett och annat råd kring att följa magen när det gäller jobb, hjärtat när det gäller relationer och så några brainy finansiella tips på lägenhetsinvesteringar i storstan, några lottorader från framtiden och annat skoj som hade gjort det möjligt för mig att åka på alla resor jag vill göra just nu.

Men, eftersom jag känner mig själv hyfsat och jag behöver leva mig fram till min visdom och jag ju egentligen inte vill vara utan någon erfarenhet jag har, så hade jag nog inte gjort någon större skillnad för mig själv. Så jag hade nog mest kramat om mig och sagt att ”du kommer göra det bra, med några omvägar. Och du är inte alls gammal”.

6. Vilket är ditt absoluta drömyrke, om du får hitta på vad som helst du kan försörja dig på?

Det finns nog ingen titel på det (om nån kommer på en, så tipsa gärna..). Men det omfattar möjligheten att utforska saker jag vill testa mig själv i, skrivande, lekfullhet, digitala inslag, jätteanaloga inslag, fotografi, skarpa människor, utmaningar, bara lagom med stress och mycket skratt. Och sovmorgnar när jag så önskar.

7. Hitta på ditt eget superhjälte alter-ego, vad hade du hetat, vilken hade varit din superhjälte kraft och vilka crimes hade du bekämpat?!

Jag hade haft ögon som bara genom en blick hade fått varenda osäker, ledsen, elak, kall, sjuk, snäll, förtvivlad, ensam, god och ond människa att bli lugn, glad, medkännande, trygg, frisk och välvillig på ett litet ögonblick. Och så hade det givit så många ringar på vattnet att jag inte hade behövt göra mer. Eye of the…cat?

8. Fattar du beslut baserat på logik och objektivitet eller grundade på personlig värdeskala?

Hahaha. Jag är extremt känslostyrd. Jobbar på logiken och fascineras av de människor som är lagda ditåt. Mina värderingar styr mycket, vilket jag är glad för. Tyvärr styr i bland andras känslor lite mer än mina egna, men jag jobbar på det också. Och det har sina goda sidor ganska ofta, det där med att göra saker för andras skull.

9. Välj 3 olika sorters sötsaker/snacks som skulle vara de enda 3 du fick äta för resten av ditt liv. Vad hade det varit?

Manchegoost, Västerbottensost och sötlakrits. Kommer man långt på!

10. Vilka 3 egenskaper vill du att din innersta krets skulle beskriva dig med om de fick frågan?

Omtänksam, rolig och energigivande.

Söndag, streak och sandiga drömmar

Idag har jag faktiskt rivit av tre yoga- och rörlighetspass av bara farten – när träningsglädjen flödar är det bara att utforska. Inser att de tuffare passen faktiskt faller in under styrketräning också, men jag ska ändå köra separata styrkepass i min november-streak.

Det här med min bendyness alltså. Jag bad Eric kolla in och jämför min pose med yoga-gudinnan på youtube när jag körde ett pass yinyoga. Han bara skrattade och gick tillbaks in i köket. Jag har en bit kvar till att kunna ligga och krama golvet med benen i ett V. Typ en meter eller så.  Tills vidare är det en mer distansierad vink på håll, och ett stön.

Känns ändå som en perfekt träningsform att ta med sig på närmare 3 veckors jobb i Marocko. Hoppas få till minst ett löppass på stranden också. Blev väldigt sugen när jag såg Saras bilder...En dröm att hämta ut! Hoppas hinna ner till stranden i Agadir någon sväng i alla fall.

Annars? Mycket att hinna med i morgon, bland annat att ta mig från Norrpan till Stockholm. Men först, nedvarvning i soffan. Because I’m worth it.

Yogify me

2 dagar av november har passerat och lika många yogapass har jag knakat mig igenom. Jag vet inte om det jag sysslar med på mattan kan klassas som yoga ens med stora doser välvilja, men jag kämpar på. Varde rörlighet!

Jag har ännu en gång det underbara internetet till hjälp – det finns ju verkligen hur mycket som helst! Igår försökte jag följa den här tjejen genom diverse gravity-defying poser, idag blev det först den här (weight loss yoga – jag förstår varför) och sen den här ganska kända donnan.

Och ja, det är tjejer hela högen. Det är inte riktigt en killsport det här kan jag konstatera efter 2 dagars youtubande. Men jag tänker ändå dra med mig det andra vandrande järnspettet i den här familjen. Efter förra veckans ryggskott har han inget att sätta emot.

Förresten. Jag älskar verkligen träning som kombinerar balans, kroppskontroll och vad jag skulle kalla passivt aggressiv styrka. Vilka jäkla starka tjejer det finns därute. Vilken bänkpressare som helst skulle falla platt i många av övningarna.

Tror ni jag kan sikta på att naila dem i slutet av den här månaden?

November streak någon?

Jag har klurat ett tag på hur jag ska kicka igång mig själv och prioritera in rörelse även de dagar som är mest lappade. Jag tyckte ju att november streak-konceptet var riktigt roligt förra året, det motiverade mig verkligen. Så, jag tänkte faktiskt göra om det. Men med ett annat fokus i år.

Jag är rätt bra på vardagsmotion nu och ärligt talat ska jag egentligen inte köra en massa intensiv cardio just nu. Jag har rätt högt tempo ändå och jag behöver snarare nedkoppling och återhämtning. Så årets utmaning kommer handla om det. Och det blir nog en riktig utmaning..!

1. Jag har nog aldrig varit stelare än nu. Så rörlighet och stretch ska in i mixen. Bröstrygg framför allt. 10 pass ska betas av.
2. Jag ska också fokusera på mental återhämtning och som sagt, nedvarvning. Så det blir yoga, något jag litegrann undvikit förut, ska också in. 10 pass hamnar i den korgen.
3. Sist, men inte minst ska jag reclaima lite muskler. Jag har alltid varit stolt över mina starka axlar och sega core, men ska jag vara ärlig så lever jag lite på gamla meriter i mitt eget huvud. 10 pass styrketräning får toppa min hälsoröra.

Jag kommer inleda november månad med två veckors jobb i Marocko, något jag hoppas ger utrymme för träning trots långa dagar. Kanske, kanske till och med på en strand. Ljuva tanke.

Någon som hänger med på den?

#hippa

Igår var det dags att hippa lite för den här tjejen. Vi hade planerat en sportig dag för en sportig brud, där (efter lite väderjusteringar) fäktning och downhill cycling stod på schemat.

Fäktning hade jag inga förväntningar på alls faktiskt, men det var riktigt roligt! Det är elegant, svettigt och väldigt skrattframkallande. Visste ni t.ex att man får löstuttar när man fäktas? Värsta Madonnakänslan.

Lösbröst

Vi fick en helt underbar lektion av världens härligaste man. Hade aldrig anat att det finns så mycket humor i fäktning. Vi fick lära oss hur man står, parerar, gör utfall (ett helt annat utfall än jag brukar göra) och så fick vi tävla. Ja, det var riktigt kul. Vår lärare sa också några väldigt kloka ord som egentligen formulerar det jag försökt leva efter extra mycket i år: ”om ni är här för att ha roligt så kommer ni ha väldigt roligt. Är ni inte det så blir det inte så roligt alls”. Och roligt hade vi! Tänk att fäktning och livet har så mycket gemensamt.

Värja, inte svärd…

En garde!

Fokuserad brud

Erika in action

Erika aka Zorro får in en träff

Sen var det ju downhill. Jag hade ingen aning om vad downhill cycling egentligen innebar, landsvägscyklare som jag är, och såg väldigt mycket fram emot att testa det. Men jävlar vad läskigt det var, läskigt och underbart adrenalinpumpande! En tråkig teori, men kanske var det därför vi var den allra första möhippan de haft på besök? Tyvärr kunde inte själva huvudpersonen köra pga skada, men hon peppade på oss andra, vilket behövdes…

Ankarlift med udda ekipage. Föredrar nog stollift ändå…

Anna gearar upp

Patricia på väg upp

Jag fick som tur var låna proffsbrallor, vilket visade sig vara skillnaden mellan en dag på akuten och soft bubbel på Centralbadet. Jag gjorde en inte så värdig sorti ur ankarliften, där jag och cykeln släpades med 15-20 meter. Herregud vilken estetisk katastrof jag bjöd på! Och jag som trodde ankarlift-trauman hörde barndomen till? Lyckades få ett litet skrapsår igenom de kraftiga byxorna, så jag tackade djupt för lånet när jag kom ner!
Men, själva åkningen gick bra, även om den var rätt läskig i början. Det gäller ju liksom att våga släppa på för att det ska gå bra, vilket går blir en överlevnadslogisk kullerbytta i huvudet… 🙂

Med livräddande brallor

Nere! Otrolig kick att köra – jag kommer definitivt testa igen. Men då med stollift…!

Idag? Har sovit ut efter en dag som tog på krafterna, men i eftermiddag tänkte jag unna mig någon form av träning. Lusten får styra vad, men det blir nog inte så mycket adrenalin som igår.

PS. Nyfiken på fäktning eller downhill cycling? Vi var här och här!

Brevet till mig själv – eller tankar för 2013

Hej Katten!
När du läser detta i svarssyfte så är det antagligen nyårsafton 2013 och du har fyllt medelålders. Det första jag vill säga är – varför nöja dig med medel? Vi döper om det till toppålder istället. Nu kör vi!

Jag sitter i min gamla Highlife-bas; lägenheten i Stockholm. Det är nyårsdag, jag lyssnar på de sista resterna av gårdagens fyrverkerier och har äntligen fått uppkopplingen att funka. Ska spendera några dagar solokvist här i stan, innan Eric återvänder för en helg med lite Stockholmska kulturpoäng. Jag har just fattat ett beslut på magkänsla – ett som nog lägger grunden för en hållbar vardag och årets första av förhoppningsvis många magbeslut. För det är checkbox nummer ett för dig. Here it goes!

1. Jag hoppas du tränat magen i år! Låtit magkänslan ta plats och låtit den avgöra det mesta. Jag hoppas också att du bokstavligen tränat coremuskulaturen – den är viktig för nästan allt, inte minst i toppåldern… Ett renodlat corepass i veckan tror jag du har checkat av under året. 
2. Du har nog gjort en stor insats vad gäller ration Roligt & energigivande vs Plikt & energikrävande. Måndagkvällar har som regel varit dina egna. Och det betyder att du har ägnat dem åt något som fyller på med kunskap, reflektion, asgarv, fysisk utveckling, nya insikter eller vad det nu kan vara. Som en regnig, tokledig dag på sommaren – det finns inga måsten alls just precis då, bara du och din tid och lust. Ljuvligt alltså! KLIPP med energitjuvarna!
3. Du har återigen givit dig själv en fysisk utmaning – till exempel ett cykellopp och/eller ett mätbart kapacitetsmål.
4. Du har genomfört en större/längre drömresa och strösslat året med många mindre roligheter. Vad sägs om Hawaii eller ett återbesök till Nya Zeeland? Loppisrundor i Värmland? Uppevelsetrippar, som t.ex. träning, mat eller foto? Fjällvandring och Särnabesök?
5. Du har planerat och/eller tagit steget (givetvis i magens riktning) för förverkligande av de drömmar som ligger och pirrar. Ett steg i taget!
6. Du har gjort vardagsval som bidrar till hållbarhet och omtanke om miljön. Ätit begränsat med kött, köpt ekologiskt och undvikit tillsatseländet så mycket det går.
7. Sist, men störst – jag hoppas du ser tillbaks på ett lyckligt år, där du och alla nära och kära varit friska och fria från sorg och elände.

Sådär – nu ska du lägga dig och börja ett förhoppningsvis fantastiskt år utvilad och glad!

Go!