På bloggar blir det liksom extra uppenbart när aktiviteten tryter. Man förväntar sig ett flöde. Men här är det väl lite mer av en göl kanske. Sånt där stillastående, lätt illaluktande vatten som blivit fast nånstans efter ett regn, kanske med en ensam liten firre i.
Nåja. Det är ju inte direkt någon nyhet att jag inte har den där balansen i vågskålarna just nu. Eller sen ungefär augusti skulle jag väl säga. Jag nådde dock ett slags rock bottom under skidsemestern och insåg att jag måste vända runt. Det är inte okej att prioritera bort allt som är mitt för att det brinner i knutarna på jobbet. Och grejen är ju att det är jag som gör det.
I morgon bitti tar jag mig ett träningspass och kommer för första gången på ett antal veckor inte komma till jobbet långt innan 8. Det ska bli så jävla skönt, ett träningspass! Nästa vecka avslutas ett av mina projekt och då kommer livet återgå till det normala lite mer (unjinx). Jag kanske till och med återupptar det där meditationsspåret jag började på i höstas.
Det ser jag fram emot.