Igår morse ringde klockan vid 04:30. Madness på en lördag, men turligt nog var det av en riktigt härlig anledning. En ridtur och inte vilken som helst!
Det här stället har tagit ridupplevelsen ett steg längre – en gryningsritt genom ett Stockholm som sover. Helt magiskt. Vi rundade Stureplan, travade uppför Kungsgatan och in på Hötorget, där försäljarna gjorde sig redo för dagens kommers. Vi red ner längs Hamngatan, förbi NK:s skylt innan vi klapprade in i Kungsträdgården, med en spritmarinerad kille som enda publik. Förmodligen kommer han tro att han drömde det hela.
Stureplan by horse @ 6:45
Kunglig ritt – min syster som Beriden Högvakt
Storasyster i förgrunden, jag, Paikos & Kungsan i bakgrunden
Det är någonting visst med hovklapper mot gatsten. Nästan så jag vill sadla om (höhö) och bli ridande polis. Eller köra droska på 1800-talet.
I Gamla Stan stod en förväntansfull klunga med asiatiska turister och filmade oss med ett glatt ”morning!” när vi red förbi. Tydligen hade de sagt till vår guide att ”No no, you’re early!”. De trodde vi var Beridna Högvakten – de måste ha blivit så otroligt imponerade när de väl kom, om det förväntade sig ett gäng spretigt klädda tjejer.
Efter närmare tre timmar var vi tillbaks på Gärdet, släppte ut hästarna i hagen och fick årets kanske sista utomhusfrukost. Vilken morgon!
Framför Riksdagen
Riddarholmen, lämpligt nog
Hejade på kungen!
Sammantaget en riktigt, riktigt grym upplevelse. Jag älskar den där känslan att ha stan för sig själv, som man har på julaftonskvällen, nyårsdagen och midsommardagen till exempel. Att uppleva den från en hästrygg var ännu bättre.
Idag vaknade jag till en annan verklighet, där långa jobbdagar, dålig sömn (måste byta säng) och brist på ledig tid tog ut sin rätt – jag är så stel och spänd att jag inte kunde sova ordentligt. Som jag längtat efter denna sovmorgon, men jag fick sån huvudvärk att jag ville krypa ur kroppen och till och med fick heja på porslinsguden. Nu börjar det lägga sig, men föregående inlägg är än mer aktuellt. Nu måste jag knäcka, tänja och lugna ner. Man är ju inte 23 längre tydligen…Kanske dags för en gård på landet ändå, med hästar och kroppsarbete?
piggochduktig.wordpress.com 