Fattig frukost

Jag älskar stora helgfrukostar med många saker på bordet (inte unikt kanske?). Det är härligt att sitta och plocka, läsa, fylla på kaffet och ha både avocado, tomat och lite äggröra på mackan.

Idag ekade det lite tomt i kylen – som det blir ibland när det går undan i svängarna. Jag gillar inte när frukosten blir fattig – den är nog mitt viktigaste mål på dagen. Jag lyckades i alla fall trixa till bär & yoghurt  – med granola från Paulun. Den är ett bra alternativ när jag inte hunnit/orkat göra min egen.

Men i morgon – då ska det bli en riktig helgfrukost (minus allt det goda brödet då iofs) – äggröra, smoothie och givetvis nybryggt, väldoftande kaffe!

Enkelt & gott

Om det här med småbarnsliv och träning

Jag tillhör den rätt stora skara människor som lever med små barn. Jo, jag har insett att det är så nu, efter 5 månaders samboskap. Jag fick en fin liten tjej på köpet när jag blev kär och det innebär lite allt möjligt.

En av alla aspekter som förändras är det där med egentid och vuxentid. Populära begrepp nuförtiden. Att för mig dribbla heltidsjobb och social gemenskap på annan ort, parrelation, vila och en vardag med barn har tagit sin lilla tid att få rutin på. Ena veckan har jag samvetskval för att jag inte hinner med mina vänner, nästa för att jag inte gör tillräckligt på hämta-lämna-fronten och en annan att jag inte alltid är fysiskt tillgänglig för kollegorna.

För en som är rätt bra på att prioritera ner de egna behoven så kommer i sista hand den egna träningen, framförallt när man är trött som ett as. Detta är inte menat som något slags martyrinlägg, jag tror tvärtom att detta är ett mainstream-problem faktiskt…

Men, det går faktiskt att träna med barn också. Redan för några år sedan bloggade jag om hur man kan träna med barn, mer eller mindre seriöst. Vi kom på den ypperliga idén att både umgås, roa barn och träna samtidigt medelst cykel, löpskor och barnstol.

Bänkpress. Ett annat sätt att träna med barn.. 

Numer brukar Eric ta en gymsväng på lunchen, eftersom han kan jobba hemma en del, men annars turas vi om och får vissa dagar köpa att vi går om varandra.

Men, med hemmaträning kan man ju få in allt faktiskt. I förrgår körde jag återigen ett NTC-pass i vardagsrummet, ivrigt påhejad av Eric och Linnea i soffan, och idag kombinerade vi våra lördagsnöjen i lekparken. Jag sprang i förväg dit och tog min tur runt strömmen (ca 4km) innan jag körde ett pass Ab Burner i lekparken, med pepp från plaskdammen.

De andra barnfamiljerna undrade nog, men det får man ta ibland..

Sen fick Eric gå och kasta frisbee medan jag och Linnea busade klart i plaskdammen. Till sist kastade vi alla tre (med varierat resultat) och jag körde utfallssteg mellan korgarna och dips från parkbänken.
Nu låter det här förmodligen klämkäckt hurtigt för uttröttade småbarnsföräldrar, men det funkar faktiskt så länge man fått en hyfsad natts sömn. Det är ju också kul att Linnea gillar att både titta och vara med och ”träna”. -Jag vill också träna, sa hon häromdagen och vem vet, kanske är hon med på OS 2024?

Med brinnande magmuskler efter Ab Burner och redo att ta över lekandet

 

 

 

Rörelse, monster och bryggor

Nu har det gått ganska exakt två veckor sedan jag officiellt gick på semester (och inofficiellt mest tog helg). Det har varit regnigt som alla vet alltför väl, men det har varit skönt ändå. Vandringen blev lite av en djungeltrek, eftersom det visade sig att ingen riktigt underhållit den där Östgötaleden på minst 2 decennier…

Lätt igenvuxen ”led” 🙂

Vi bet dock ihop, och trots nattliga monster*, åskväder och fästingnojja så var det en riktigt mysig minisemester. Är sugen på en mer rejäl vandring nästa år (vädret gjorde att vi struntade i 60 mils körning till fjälls och gick lokalt istället).

Efter det har vi gjort misstaget att vara hemma och försöka ”inreda” hemmet, trots att ingen av oss är superintresserade av vare sig möbelshopping eller tapetval. Men räddningen kom när vi drog ut till Mormorsgruvan. 2 härliga dagar med härlig släkt och inte minst, svettigt kroppsarbete med stenbaxning och annat som krävs för att bygga en brygga. Solen kom och gick, och jag passade på att lägga in några träningspass på tomten mellan arbetspassen, bland annat detta från #sommarfys. Sen gjorde jag ett eget på ca 20 minuter med vad naturen erbjöd. Vad sägs om 100 utfallssteg med stenbumling, benböj och axelpress med järnspett och dips från bryggkanten? Klockrent! Tror inte det finns något bättre än att svettig hoppa rakt ner i sjön och skölja av sig, för att sedan avsluta dagen med grillning och brasa ute i sommarkvällen!

 

Nu väntar 2 veckors barnsemester. Det blir en helt annan grej, men det ska bli kul. Gotland, kompisbesök och lite Gröna Lund tänkte vi klämma in. Till Gotland ska jag ta med mig färdiga pass att riva på gräsmattan, efter löptur med havstouch. Fasen vad ljuvligt.

Sen tänker jag inte längre, för jobb är jag INTE redo för ännu.

En av de mer framkomliga snuttarna…

* Eric väckte mig med ett ”det är någon utanför tältet”. Skräck! Förmodligen var det en liten vilsen hare som undrade vad det var för korkade turister som kom förbi, 30 år efter stängning. 

Kännbart

Idag vaknar jag med lite träningsvärk igen. Det är en smått underbar känsla i all sin plåga, och den har varit alltför frånvarande det senaste halvåret.

Svängde loss med ett hemmaträningspass igår, ett något modifierat pass från Bodyrock (såklart) blev det. De vet hur man får upp ett flås kan jag säga, och jag är inte förvånad över att folk verkar bli fit väldigt snabbt när de följer dessa program.

Jag saknar en del träningsutrustning som används (timern tex, och inte minst en bulgarian sandbag) men det går att plocka ihop övningar som ger bra drag för puls och muskler. Jag löste det också kreativt enligt devisen ”Man tager vad man haver”…

Träningsväskan, AKA Swedish sandbag..

Den här dagen blir lång och plågsam istället. Vaknade av att Erics telefon skrällde ut en sms-signal kl 0435 och kunde inte somna om. En lång dag i Stockholm väntar, innan jag ska hem, lägga mig och gå upp 05:30 igen.

Det är roligt nästan jämt!

När fan blir gammal* osv…

Jag har tjatat ett tag. Rätt många gånger faktiskt. Men Eric gillar inte att gymma så mycket och framförallt inte i sällskap**. Idag använde jag dock allt jag lärt mig av Erika och lyckades till slut övertala den envise östgöten att köra Gymglam-Carolines core-pass framför TV:n…

Först drog Eric av en snabb uppvärmningsjogg medan jag (med halvt invalidiserade ben efter lördagens pass) påbörjade ett armstyrkepass med hjälp av soffbord och pilatesboll. Jag körde dips (3*15), armhävningar från boll (3*15) och tricepshävningar på knä (3*12). Sen var det alltså dags för hardCore!

Eric kämpade tappert, men höll inte riktigt hela vägen. Jag noterade glatt att jag inte hade tappat all magstyrka efter min ”varje-dag-utmaning” i somras.

Nåväl. Allt som allt ett ganska bra hemmapass och nu har jag förmodligen säkrat helkroppssmärta för morgondagen. Efterlängtat, I tell you. 
* 31 är iofs jätteungt (eftersom jag är 33 och ung)
** kanske är det bara jag som får nobben, men jag föredrar att tro att det är en generell princip.

Pepes bodega!

Äntligen hittade jag den, den där löpturen som aldrig dök upp i helgen! Den var trevlig, men lite trött, matladdningen uteblev idag av klantekonomiska skäl*. Ca 7km i Karlberg blev det, och det är väl bra för en måndag?

* jag, hmm, glömde plånboken hemma och fick skrapa ihop ostkaka (mellis från i fredags), banan, kiwi och en halv grapefrukt. Och en knäckemacka. Bra löparlunch.

 

 

 

Rivstart och underhåll

Jag vet inte vad som hände riktigt, men plötsligt är det nästan fredag? 

Jag satt i tisdags och försökte planera in fler träningspass, framförallt yogan då som man med fördel kör rätt så tätt i början, men det gick liksom inte.
Bokad onsdag efter jobbet, för mycket att göra för att det skulle kännas bra att glida in kvart över nio på morgonen istället för att vara på jobbet tidigt och jobba undan (de har morgonpass, men de är inte kortare), social jobbgrej idag och vips så var den här veckan passerad.

Har i alla fall cyklat 2ggr till och från jobbet, med pump och begynnande pyspunka. Västerbron med Hornsgatan som efterrätt är ett rätt bra pass när man inte kan cykla lugnt…

Men i morgon bitti – då unnar jag mig ett morgonpass bikram. Och på söndag lunch. Och plötsligt känns veckan lång – man kan icke-träna fyra dagar och ändå hinna träna tre dagar. Det är ju faktiskt lite skönt att det finns helger och morgnar också.

I övrigt är det mycket i huvudet nu. Tre stora interprojekt som jag driver, plus ett till med mer festligt tecken, icke desto mindre planering dock. Någon gång i slutet av den här hösten/vintern hoppas jag få stå där, med tillfredsställelsen att ha dragit allt i hamn. Vilken känsla.
Fokus på målbilden bara, så är vi snart där.
Och då kan jag börja filosofera över vardagen igen.  Vara kreativ i träningen och kosten.

Tills dess är det maintenance som gäller. High and low!

 

Vacation Grand Finale

Man brukar ju säga att man återvänder till gruvan när man börjar jobba, men jag avslutade faktiskt semestern i just en gruva; Mormorsgruvan, där Eric har ett landställe. Och det var inte alls jobbigt faktiskt.

Halsen fortsatte spöka så det blev bra mycket mer fokus på livsnjutande än den löpning jag hade tänkt. Helt okej, även om jag hade sett fram emot att hoppa ur bilen 12-15km innan destination för lite transportlöpning med slutspurt ner i sjön. Nåja.

Utöver fiske, grillning, kanotpaddling, hängmattehängning och uselt kortspel (från min sida) så hann jag faktiskt med ett litet, litet powerpass inspirerat av Paolo. För att känna på motståndet i den där infektionen liksom.

En kvart om dagen verkar ju funka på honom iaf...

Jag körde utfallsgång 4 varv längs hela gräsmattan (ca 40 steg per längd), utfall på ett ben från trallen, och så nedan, alldeles ljuvliga övningar. En brygga och en fylld vattenkanna kan kännas som en otrolig lyx kan jag meddela. Vilken setting!

Bara att hoppa rakt i plurret sen. Löjligt bra.

..eller avsluta med nyttogöromål och vattna blommorna efter avslutat pass.

I den här bloggen finns det också plats för livsnjutande och själslig utveckling. Herregud vad jag älskar hängmattor och kvällssol.

Spegelblanka sjöar går också an

Helgens absoluta höjdpunkt var en kvällspaddling i kanoten. Det var otroligt tyst, blank sjö och en vacker sommarskymning. En bra bit bort på sjön hittade vi en liten, liten klipp-ö med ett tappert träd på. Där slog vi oss ner med varsin öl, lite chips och bara lyssnade på ingenting.
Sen blev vi badsugna, drog av oss paltorna, hoppade i Eva-/Adamsdräkten och tog ett tvättäkta sommardopp.
Det minnet kommer jag leva på hela långa vintern.

 

Improvisation – eller hur man tränar på klämtid

Före:

Hemgång normal tid från jobbet. Egentligen transportlöpning, men eftersom jag behövde datorn på kvällen så skulle jag istället svida om hemma, sticka ut och springa en mil. Komma hem och stretcha, duscha, njuta av endorfinkicken. Sen skulle jag packa ur helgens kappsäc, dammsuga, plocka och sortera tvätt. Komma ikapp liksom. Göra muesli och en smaskig middag på köttfärsbiffar, som också blir en smidig matlåda. Sen skulle jag läsa en bok, njuta av att hemmet och kroppen fått sitt. Släcka lampan och somna gott.

Efter:
Massa (roligt) jobb som inte hanns med igår. Alternativt kom ut av mötesmarathon igår. Flera möten idag. Sitta vid datorn och upptäcka att klockan är 1732, inte alls 1630 som jag trodde. Bara fixa klart det sista, tänka ”det tar 5 min till”. Stänga ner datorn, upptäcka att klockan är 1837. Inse att mellanmålet ligger kvar i kylen. Hmma lite, tänka det kanske går ändå. Komma hem 1910 och  känna hunger i magen, värk i huvudet och spända axlar. Aj. Tänka ”orka laga mat”, göra coltingpannkakor. Idag igen. Titta på klockan. Titta på röran. Sätta på Gymglams helkropps-DVD. Göra dips från soffbordet. Svettas. Le.

Kat vs Cat.

Och där är vi nu. Ingen muesli gjord, endast papperhögen rensad och det vetefanken om väskan blir tom i dag heller. Men, träningen hanns med, om än komprimerat. Det var faktiskt vad jag behövde mest.
I morgon tänker jag inte ens försöka planera något annat än gympasset kl 19. Erika och jag på Friskis Lindhagen. Kom dit!

Restless på Kungsholmen

Ja, jag vet. Jag har tjatat om de där löppassen några dagar nu. Tomma burkar skramlar mest osv, men jag har faktiskt ett väldigt sug efter flås, svett och framförallt löpning, men har inte riktigt rätt utrustning eller luftrör för att springa när det är is och kyla.

Så, trots gympasset i morse var jag väldigt rastlös ikväll, efter att den ursprungliga kvällsaktiviteten gick om intet i ett sent läge. Övervägde intervaller längs Lindhagensgatan, men skrämdes av mörker och sjunkade gradtal, insåg att jag ju kunde ha nappat på Erikas förslag om prommis och core, men too late.

Efter en ganska sen middag bestående av de där Coltingpannkakorna (som jag ju förutspådde att jag skulle få en flipp på) bestämde jag mig istället för att testa Carolines helkropps-dvd, som alltså följer med senaste Fitness Magazine.
Den var svettig, intensiv och väldigt rolig – trots att jag kört ganska mycket med hennes Poworkout-app och lånat friskt från hennes övningsbank så kändes det som ett nytt pass. Med hög intensitet.

Work it

Nu, mina vänner, ska jag med stillad rörelselust och gott samvete inta horisontalläge i soffan och glo på burken. Imorgon väntar min sista lediga fredag, på vad jag hoppas blir ett bra tag framöver, och den ska andas lyx, så jag måste ju ladda. Mer om det i morrn!