Longyearbyen

Efter mycket dramatik* (som jag kanske orkar beskriva nån gång) så kunde jag till slut anlända Svalbard och Longyearbyen, ca 15 timmar senare än planerat.

Det är helt magiskt. Så vackert! Jag får en hemmakänsla i själen (som absolut inte ska förväxlas med någon slags kunskap kring hur man lever här)  av fjäll och vidder.

I går såg jag mitt sällskap glatt gå i mål** efter 2,1 resp 4,2 mil i det storslagna landskapet. Det blev inget Ski Maraton för mig, men att jag bara kom hit blev en liten målgång för mig.

Och idag blir det hundspann.

* det inkluderar avsaknad av pass, avslängning, ensam i Oslo, en fantastisk ambassad och minst 4,2 mil hinder och öppningar.

** Jag stod med kameran redo i målet i två timmar. När jag till sist tog en toapaus trillade hela bunten in på typ 5 minuter. Jag hann fånga Erika dock.