Balans – om att vara fyrbent

De senaste månaderna har jag funderat mycket på det här med balans. Ett himla modeord kan man tycka, men ett ganska klokt sådant.

Innan det pratades så mycket om just balans, så hade jag min egen teori om olika ben. Det är i grund och botten precis samma sak. Benen är sysselsättning, boende, relationer och hälsa. Den sista definierades faktiskt lite senare, men ack så viktig. Min teori gick, och går fortfarande ut på, att minst två av benen behöver vara rejält stadiga – då kan jag kasta mig ut på äventyr relaterade till ett annat ben. Om fler eller, gud förbjude, alla ben är svajiga, då är det riktigt, riktig jobbigt. Jag borde till exempel inte börja på nytt, krävande jobb om jag nyseparerad, sover på kompisens soffa och är deprimerad. Ungefär så.

Under försommaren kände jag att det var lite svajigt på hälsofronten. Stress, dålig sömn och ingen tid för träningsglädje gjorde mig sur, trött och ofokuserad. Så jag fattade ett viktigt beslut för få tillbaks jämvikten. Nu har jag slutat dagpendla och har i högre grad två boenden igen. Jag tror att jag på så sätt faktiskt får mer bra tid på respektive plats än om jag flänger mellan dem dagligen.

Det kan ju vara svårt att veta vad som behöver ändring, men om man tar benen ett och ett och känner efter vad magen säger kan man få en ledtråd. Där det väcks mest känslor och oro hittar du förmodligen roten till andra effekter – i mitt fall fick jag ont i magen och ville nästan gråta inför starten på en ny pendlingsvecka. Ibland är magen så otroligt mycket smartare än den där klumpen däruppe i huvudet, som kanske lite för ofta styrs av borden och måsten.

Nu funkar allt så mycket bättre – jag har tid för både mig själv och min lilla familj, behöver inte köra intervaller till centralen och kan gå till och från jobbet. Till och med träna innan jobbet. Jag är gladare, vilket nog gör de omkring mig gladare.

Med det på plats har jag fått energi till nästa steg, som är mer skapande och framåtblickande än åtgärdande. Planen ska detaljeras och förberedas mer. Men det är ett äventyr som inte skulle kunna bli verklighet om jag inte hade stadiga ben att stå på i övrigt!

Det är så jäkla viktigt det där med balans alltså. Och egentligen rätt enkelt, om man vågar sluta göra det svårt. Något jag övar på… 🙂

Fyrbent och nyfiken